Så funkar det amerikanska valet

Snabbresumé: Detta har hänt sedan 2012

Demokraten Barack Obama har suttit två mandatperioder, åtta år totalt, och får därmed inte ställa upp som presidentkandidat igen. Det är därmed dags för nytt blod i Vita huset, och nya och nygamla ansikten från båda de dominerande partierna ser sin chans.

Republikanerna och demokraterna har hållit sina respektive primärval, mycket medieuppmärksammade men icke desto mindre helt partiinterna affärer, där de kandidater som vill få sitt partis nominering som presidentkandidat kampanjar land och rike runt i en miniatyrversion av den kommande presidentkampanjen. Dramatik saknades inte: På demokratsidan segrade Hillary Clinton till slut över socialisten Bernie Sanders tack vare partiledningens så kallade superdelegater, och affärsmogulen tillika dokusåpestjärnan Donald Trump besegrade sina främsta medtävlare Ted Cruz, Marco Rubio och John Kasich för att säkra republikanernas nominering.

Vilka ställer upp?

Hillary Clinton

Parti: Demokraterna.

Vicepresidentkandidat: Tim Kaine, mittenpolitiker som få tycker illa om.

Bakgrund: Från Illinois, dotter till en framgångsrik textilföretagare. Utbildad på Yale och involverad i politiken ända sedan hon arbetade som volontär under valet 1960, där Nixon vann. Gifte sig med blivande Arkansasguvernören och presidenten Bill Clinton 1975.

Politisk karriär: Senator för New York 2001–2009, ställde upp i demokraternas primärval mot Barack Obama 2008, utrikesminister för Obama-administrationen från 2009 till 2013.

Kampanjslogan: Stronger Together/I’m With Her.

Politiska ståndpunkter: Förbättring av Obamas hälsoreform, kvinnors rättigheter, höjda inkomster för medelinkomsttagare, underlättat medborgarskap för illegala invandrare.

Skandaler i urval: Clinton avslöjades med att under sin tid som statssekreterare ha mottagit knappt 2 100 säkerhetsklassade mejl till sin privata mejladress, stick i stäv med säkerhetsföreskrifterna.

Självbild Hillary vill projicera: Hillary Clinton är en rutinerad politiker med välbelagd kompetens, ett faktum som knappast görs mindre tydligt av att hon nått dit hon är som första kvinna i USA:s historia.

Bild Hillarys motståndare vill ge: Hillary är en slarvig åldring med dåligt omdöme och vacklande hälsa. Hon är hal och oärlig.

Donald Trump

Parti: Republikanerna.

Vicepresident: Mike Pence, guvernör i Indiana.

Bakgrund: Född och uppvuxen i New York, med en fastighetspamp som far. Tog över företaget 1971, och byggde upp det till ett gigantiskt konglomerat som drar in 10 miljarder dollar årligen.

Politisk karriär: Kandiderade som kortast som presidentkandidat för The Reform Party 2000, men ångrade sig.

Kampanjslogan: Make America Great Again.

Politiska ståndpunkter: Hårda tag mot illegala invandrare, bygge av en mur mot Mexiko, nedmontering av Obama-administrationens hälsoprogram och förstärkning av militär.

Skandaler i urval: Vägran att göra sin skattedeklaration offentlig, vilket varit kutym för kandidater sedan 1976; uttalandet om att bannlysa utländska muslimer från besök i USA.

Självbild Donald vill projicera: Donald Trump är en framgångsrik affärsman, rik nog att vara immun mot mutor och korruption. Han är jordad i verkligheten, till skillnad från de politiska infödingar som styrt landet hittills.

Bild Donalds motståndare vill ge: Donald Trump är helt okvalificerad för ämbetet. Han är en skamlös populist med rötter i tv-underhållning som gång på gång avslöjats med lögner, halvsanningar och överdrifter, och som heller inte tycks visa tillstymmelse till ånger ens när han konfronteras med fakta.

Hur funkar det egentligen?

Republiken USA har ett statsskick som skiljer sig stort från det svenska: Hos oss röstar hela landet som en krets, och det antal röster ett parti får motsvarar det antal platser samma parti tilldelas i riksdagen. Ett litet parti kan därmed få stort inflytande på kort tid.

I USA röstar de boende i varje valkrets, och det finns bara en vinnare. En hel delstats representation i delstatliga senatsval (liksom i presidentval) går till vinnaren. Upplägget har visat sig leda till tvåpartisystem: Mindre partier går samman för att få bättre chans att vinna, och väljarna tenderar att överge mindre partier eftersom det ses som bortkastade röster.

Presidentvalet ska heller inte förväxlas med valen till kongressen (som består av två kamrar, senaten och representanthuset). I presidentvalen röstar man på en kandidat, som sedan bildar regering. I Sverige har vi ingen motsvarighet, utan endast riksdagsvalet, där folkrepresentationen blir proportionerlig mot folket röster, och den person som kan bilda en regering i kraft av allianser eller egen majoritet blir statsminister.

Valkontroverser vi minns

Teddy Roosevelt, som trots en mandatperiod som president inte nominerades av sitt parti till nästa presidentval, ställde upp på nytt under egen politisk flagg. Under ett valmöte sköts han i bröstet av en missnöjd arbetslös före detta bartender, men hade som tur var sitt femtio sidor långa tal i bröstfickan och skadades endast lindrigt.

I presidentvalet 1824 uppstod för första gången en av egenheterna med USA:s valsystem: John Quincy Adams vann flest elektorsröster och därmed presidentposten, men fler människor röstade på hans motståndare. Fenomenet har inträffat ytterligare tre gånger sedan dess: 1876, då Rutherford B Hayes valdes, 1888 då Benjamin Harrison vann, och 2000 då George W Bush blev president.

1860 var opinonen jämnt fördelad mellan nord och syd, företrädesvis över frågan om slaveriets vara eller icke vara. När slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes som president bestämde sig sydstaterna för att unionen gjort sitt, och hoppade av. Det amerikanska inbördeskriget bröt ut, och avgjordes slutligen till nordstaternas fördel.

Hur går valet till?

Folk går till valurnorna tisdagen den 8 november och röstar, men inte direkt på den presidentkandidat de vill ha, utan på så kallade elektorer som förbundit sig att rösta på den ena eller den andra kandidaten i Elektorskollegiet, som utser presidenten. Men undantag enbart för Maine och Nebraska gäller dock att vinnaren tar allt: En stat har olika stort antal elektorer beroende på hur många som bor i staten, och den kandidat som vinner flest elektorer i varje given stat tar hem alla dess elektorsröster. Hänger du mer? Inte? Säg så här, då: Den mest populäre i delstaten vinner hela delstaten. Den som vinner tillräckligt många delstater blir president.

Vissa delstater är viktigare än andra: stater med många elektorsröster, där opinionen är någorlunda jämnt fördelad. Det är dessa så kallade swing states som ligger i fokus för kampanjerna, för om du så bara lyckas vinna någon med en hårsmån kommer du att kamma hem alla dess röster. Av dessa anses Florida i regel vara den viktigaste: Den som vunnit i Florida har tagit hem presidentkandidaturen vartenda år sedan 1992.

De stater som har flest elektorer är:

Kalifornien: 55

Texas: 38

New York: 29

Florida: 29

Illinois: 20

Staterna med minst elektorer är Minnesota, båda Dakotorna, Wyoming och District of Columbia (som räknas som stat i dessa sammanhang), alla med endast tre elektorsröster var.

Först till 270 vinner, av 538 totalt.