Matkreatören Jimmy Guo om sin stilresa: ”Tidlös stil är en vanföreställning”

Jag växte upp i ett oglamoröst hem i Södertälje där det varken fanns resurser eller utrymme för mode. Jag kände aldrig att jag passade in i den miljön, och som ung tonåring levde jag därför väldigt mycket genom internet. Det här var under John Gallianos glansdagar, och mitt första modeminne är när jag såg hans guldspäckade Diorvisning från 2004. Då drömde jag om att bli designer, en dröm jag i dag måste erkänna att jag är glad att ha vuxit ur. Detta ledde till ett nördigt intresse för modehistoria och mycket tid ägnad åt Style.com. Jag började jobba i branschen som stylistassistent och blev sen moderedaktör. De flesta ser mig som en renodlad matpersonlighet, men modeintresset finns kvar.

I dag är sättet jag klär mig ganska pragmatiskt. Oftast bär jag någon form av cargobyxor eller shorts. Det är skönt att kunna ha mycket plats i fickorna och silhuetten passar min kroppsbyggnad. En vit t-shirt eller ett tajt ribbat linne är alltid grunden – beroende på hur slutty jag känner mig den dagen. Skor är det absolut viktigaste för att jag ska känna mig bekväm. Mina proportioner gör att klumpiga sneakers som Balenciagas 3XL eller Bottega Venetas lug boots ger ett balanserat uttryck. Resten varierar efter väder och humör. Jag har haft en lång period av oversize-plagg men börjar dras till mer figurnära silhuetter.

Jag är glad för att herrmodet i dag har kommit så långt att det inte längre domineras av konservativa macho-snubbar som inte kan lyfta blicken bortom kostymer och dyra klockor. Tidlös stil är trots allt en vanföreställning. Med tiden skiftar oundvikligen det man upplever som normalt. ”Klassiska” kostymer och ytterplagg från tio år sen känns i dag alldeles för korta och snäva, trots att man då inte kunde föreställa sig något annat. Samtidigt önskar jag att jag bar skjorta och slips oftare. Jag tycker det är väldigt snyggt men samtidigt  klaustrofobiskt och obekvämt att ha på sig. Jag klarar inte av mer än ett par timmar i det. ”

I dag inspireras jag mest av kreatörer i modebranschen. Några favoriter jag följer på instagram är  Stefano Pilati, Spencer Phipps, Alexander Roth och Marc Goehring. När jag ska klä på mig går jag på ren instinkt och det tar ingen tid att bestämma vad jag ska ha på mig. Jag lägger mest tid på att hitta plagg jag tycker om. Jag har definitivt shopaholic-tendenser men övar på att bara fönstershoppa eftersom garderoben är full av saker jag redan älskar.

Jag bor på krälavstånd från Nitty Gritty i Stockholm som jag älskar men försöker hålla mig borta från, för det blir alltid dyrt att gå in där. Jag har tyvärr hemskt dyr smak och mina favoritdesigners är Prada, Raf Simons och Bottega Veneta. Men det finns också mycket Comme des Garçons, Dries Van Noten, Haider Ackermann och Balenciaga i garderoben, mycket från den tid jag jobbade extra på JUS. Annars shoppar jag mest andrahand, antingen på Grailed eller i butiker som No Cricket. De flesta av mina favoritplagg är secondhandfynd. Min favorit just nu är en svart sidenskjorta från Versace med pastell-färgade blommor, förmodligen från 90-talet.

Det kanske förvånar att jag jobbar med mat och inte mode – men de två världarna har mycket gemensamt. Alla behöver kläder och mat för att överleva, men vad vi väljer att äta och bära säger mycket om oss och vår samtid.  Under pandemin kände jag en trötthet på mode. Mat berör oss på ett mer primärt plan men är också oerhört kreativt. Genom maten kan jag fortfarande skapa något personligt, vackert och gott. Jag gillar det efemära i matlagning, att det är här och nu. Att det äts upp och försvinner, i stället för att konsumeras och sen hamna på hög. 

Jimmy Guo är matkreatör och kock, aktuell med boken ”Guide till världens godaste curry”, som bland annat finns att köpa här.