Sulguide till kvalitetsskorna

Enkel lädersula

Den vanligaste formen av sula på ett par kvalitetsskor. En enkel sula av läder, som på en Goodyear-randsydd sko sys fast i randen, så tittar man från sidan ser man alltså två lager läder. Samma sak på en blake/rapid-sydd sko, där det översta läderlagret istället för rand är en tunnare mellansula, medan en durksydd sko bara har den enkla lädersulan.

Lädersulor finns i flera olika kvaliteter, men i det som vi brukar benämna kvalitetsskor är det i regel tre som används: Prime, Super prime, och ekgarvad. Prime- och Super prime-sulor framställs på ungefär samma sätt, det är en helt syntetisk eller halvsyntetisk garvning som går på ett antal veckor. Skillnaden i graderingen är hur bra läderkvaliteten är, där finare läder med tätare grain klassicificeras som Super prime. Prime-sulor sitter i regel på skor i prisklassen 1000-2000 kronor, Super prime på skor mellan 2000-5000, på ett ungefär.

Ekgarvade lädersulor håller klart högre kvalitet, och framställs på ett helt annat sätt. Detta genom en helt naturlig process som tar betydligt längre tid och därför är mer kostsam, där lädret ligger i stora tunnor med vatten och ekbark under lång tid, mellan nio månader och ett år. Det är framför allt tyska Joh. Rendenbach och brittiska Baker som gör sulläder på det här sättet. Det ska sägas att det inte nödvändigtvis behöver vara ekbark, även kastanjebark används i vissa fall, som i exempelvis JM Westons fantastiska sulor. Det är den naturliga och tidskrävande processen som är det som gör att sulan hamnar i den här egna kategorin.

När det gäller klackbasen som slås fast i lädersulans bakre del så är det i regel samma material på den yttre slitdelen på klacken som i sulan (förutom bakersta biten som i princip alltid är i gummi nuförtiden). Sedan är nästan aldrig distanserna som bygger upp klacken och alltså ligger mellan sulan och klackens slitdel i samma läder som dessa, utan här använder man billigare material. I vissa fall masonit, vilket amerikanska skotillverkare har en faiblesse för, men oftast bara sämre läderbitar.

Lädersulor andas väldigt bra, och är mjuka och behagliga att gå i när de gåtts in lite efter några användningar. Även Prime och Super prime-sulor håller bra, och klarar även fuktigt underlag så länge de får torka ordentligt, även om det inte är att rekommendera att välja enkel lädersula om det spöregnar ute.

Dubbel lädersula

Precis som det låter används helt enkelt två lager med sulläder istället för ett. Sulan blir tjockare och därmed mer slittålig och isolerar bättre mot kyla, men det ger också en lite klumpigare och hårdare sko. Det finns också trippelsulade skor, men det är ovanligt, och med tanke på att det sägs ta ungefär ett år av användning innan de är ingångna ordentligt är de inte särskilt praktiska.

HAF-lädersula

Ett mellanting mellan enkel- och dubbel lädersula. Här sätter man dit dubbel sula framtill, medan midjan och bakåt är enkelsulad. Det ger ett nättare intryck en hel dubbel sula. Viktigt är dock att tillverkaren kompenserar med ett extra lager i klackbasen för att skon ska bli rätt balanserad, något som faktiskt ibland missas.

Tomir

En blandning av lädersula och gummisula, där sulan framtill och klackslitdelen är i gummi medan midjan är i läder. Gummidelarna är svagt räflade för lite bättre grepp. Används av bland andra Carmina. Bra vid väta, mindre bra under vintern i snö och på is.

Wensum (översta bilden)

Som Tomir men är gjord helt i gummi. Tjusningen med de här tunna gummisulorna är att de ser precis ut som lädersulor, tittar man från sidan är det svårt att se någon skillnad. Hittills är det bara Gaziano & Girling som använt Wensum, men snart kommer också modeller från Alfred Sargent med dem.

R1

I princip exakt likadan som Wensum, som används av Edward Green. Sägs vara ännu mer slittålig än Wensum, och ska hålla fantastiskt länge.

Dainite

Den klart vanligaste typen av syntetisk sula, med sina karaktäristiska ”pluppar”.  Egentligen är Dainite namnet på den brittiska gummisulstillverkaren, och själva namnet på sulan är Studded. I folkmun används dock nästan alltid benämningen Dainite, och det gäller även om det är kopior, många märken har egna Dainite-varianter och konkurrenten Vibram har en mer eller mindre exakt likadan sula. Originalsulan, Dainite Studded, är mycket slittålig, bland övriga tillverkare varierar det, från den lika bra varianten från Vibram till ganska kassa kopior hos billigare märken. Sultypen är framför allt bra vid vått väder, den funkar okej i snö men blir väldigt hal på is.

York

Lite av en blandning av York och Dainite. Midjan är i läder, medan gummidelen har pluppar likt Dainite men i betydligt mindre format. 

Ridgeway

En Dainite-tillverkad sula, även om det finns flera kopior även här. En grov sula som är utmärkt i skog och suverän på is, dock bär även denna på problemet att det lätt packas snö i mönstret vilket kan göra den hal och svår att gå i på vintern. Då mönstret på Ridgeway inte går hela vägen ut till kanten ser de lite nättare ut än vad sulan egentligen är.

Commando

Ännu en sultyp där det råder lite begreppsförvirring. Sultypen uppfanns av italienska Vibram på 1930-talet och fick namnet Carrarmato, och var framtagen framför allt för bergsklättring. I England såg man dock potentialen för militär användning av sultypen, och företaget Itshide gjorde 1940 en kopia som döptes till Commando. Eftersom britterna har makten i kvalitetsskovärlden, är det detta namn som är det allmänt kända, även om Vibrams Carrarmato är betydligt vanligare. Gör sig så klart bäst för kängor eller riktigt grova lågskor. Här finns både varianter där mönstret slutar en bit in, likt Medway och Ridgeway, och de där mönstret går hela vägen ut till sulkanten vilket gör att skorna upplevs som betydligt grövre. Finns även i utförande där gummidel sitter på lädersula, och där midjan är i läder. Commando-sulor är bra i skog och på is, men precis som sultyperna ovan är det inte ovanligt att snö packas i mönstret, framför allt i klackdelen.