Skräddarsytt från Solito Napoli
Efter att jag i några veckor delat med mig av lite personliga favoriter vad gäller webshopar och en stilikon tänkte jag att det nu var dags att presentera resultatet av en skräddarsydd kavaj jag låtit tillverka hos Solito Napoli. Istället för att göra som vi tidigare ibland ha gjort och delat upp en recension av ett skräddarsytt plagg i flera olika inlägg här på Manolo så har vi idag valt att komprimerat det till ett enda för såväl process som slutresultatet.
För min del började det hela med att jag träffade Luigi Solito, son till den legendariska skräddaren Gennaro Solito (som också är ägare av företaget), i Florens i somras. Detta var i samband med mitt första möte hos skjortmakaren Luca Avitabile. Jag gjorde en intervju med Luca som också tog alla mina mått för den skjorta som har recenserats här på Manolo. Luigi Solito var som sagt med på mötet och vi pratade skräddat i allmänhet och Solito Napoli i synnerhet. Jag blev intresserad av företaget som är ett av de mest välrenommerade i Neapel. Min vän Simon Crompton hade i samband med detta även skrivit om firman på sin välkända sida A Permanent Style och jag blev under sommaren mer och mer intresserad av att låta sy upp något från dem. Dock är jag väldigt sällan i Neapel vilket riskerade att försvåra det hela.
Som tur var visade det sig att Luigi och Luca besöker London ca 8-10 gånger om året för möten med kunder där. De har gjort så under en längre period och genom Simon Cromptons artiklar har de fått en relativt stor kundbas där. I september befann jag mig i London för att genomföra några intervjuer och passade då på att träffa Luigi och Luca. De huserade i källaren på anrika Travellers Club mitt i klubbdistriktet på Pall Mall. Jag hade vägarna förbi för att hämta upp min skjorta som Luca sytt klart och passade då på att låta Luigi ta mina mått. Jag hade ännu inte bestämt mig för om eller när jag skulle sy upp något. Även om Solito Napoli har en relativt bra prisbild inom skräddarsytt så kostar en kavaj fortfarande runt 17 000 kr och en kostym närmare 21 000 kr vilket gjorde att jag valde att fundera lite.
Efter någon månads betänketid och mailkonversationer med Luigi bestämde jag mig för att slå till och göra en kavaj. Valet föll på ett så kallat guncheckmönster i smårutigt beige och grönt tyg med vikten 320 gr/m från italienska Caccioppoli.
Tre månader senare hade jag ytterligare ett besök i London inbokat och passade på att träffa Luigi igen under hans och Lucas trunk show. Han hade då med sig den ihoptråcklade kavajen med endast en ärm som jag hade min första avprovning på. Det fanns en hel del saker att justera utifrån denna vilket är normalt vid första avprovning. Framförallt ändrades vidden samt att jag i samråd med Luigi valde att korta den ca 1.5 cm. Även ryggen hade lite väl mycket tyg över som skulle tas in.
Under januariupplagan av Pitti Uomo i Florens nu nyligen träffade jag återigen Luigi på hans hotell för en andra avprovning. Nu visade det sig att den satt så pass bra att endast ett fåtal mindre justeringar behövdes för ett perfekt resultat. Vi var överens om att någon mer provning inte var nödvändig och kavajen skickades hem till mig i Sverige två veckor senare.
Sammanfattningsvis är mitt intryck av Solito Napoli mycket gott. Jag har successivt börjat att bygga min skräddarsydda garderob och har fått erfarenhet av lite olika skrädderier i sen tid. Solito är hittills den främsta jag testat. Det blir extra påtagligt att tillskärning och pressning är en konst för kavajen är rymlig. Jag får lätt plats med cardigan under. Trots detta upplevs den som väldigt figurnära med en typiskt neapolitansk stil. Kavajen är relativt lång, konstruktionen är mycket mjuk med en typisk spalla camicia. Bröstfickan har en så kallad Barchetta eller båtform och är lätt rundad. Jag bad om fyra knappar på ärmarna vilket Luigi höll med om. I Napoli är det annars vanligt med en knapp på udda kavajer. Hantverket bakom kavajen är enastående och Gennaro Solito är ansedd som en av Italiens främsta skräddare med över 50 års erfarenhet. Liksom i fallet med Liverano & Liverano och legenden Antonio så gäller det att passa på nu om man vill ta del av deras kunskap för dessa herrar lär inte jobba för evigt.
Jag kommer garanterat att göra något mer plagg från Solito i framtiden när ekonomin tillåter då jag blev väldigt positiv till slutresultatet. Sedan tycker jag det är intressant att de väljer att jobba så pass mycket med Trunk Shows. Främst i London men även t ex New York. Luigi och skjortmakaren Luca är även intresserade av den svenska marknaden och ett framtida besök här om intresse och efterfrågan skulle uppstå. Annars fungerar det väldigt smidigt att träffa honom i London under något av hans många besök i staden.
