Skokonstruktioner: Randsytt

Olof Enckell | Publicerad 2010-02-23 13:34 | Lästid: 3 minuter

Det uppkommer ständigt frågor kring skokonstruktioner. Vad innebär termen goodyear welted och är durksytt lika bra som randsytt? För att reda ut frågetecknen kommer Manolo gå igenom de allra vanligaste metoderna för att sy ihop en sko. Först ut, randsytt.

Den randsydda konstruktionen var ursprungligen ett resultat av undermåliga lim där tillverkare kom på idén att fästa skons bind- och slitsula med skons ovandel genom en extra läderremsa (rand). Denna process gjordes ursprungligen helt för hand. I slutet av 1800-talet uppfann amerikanen Charles Goodyear JR hur denna konstruktion kunde tillverkas med hjälp av maskin för storskaligare produktion. Tillverkare från hela Europas åkte över atlanten för att lära sig metoden och konstruktion kom därefter att kallas för goodyear welt.

Att sy en sko med traditionell randsydd konstruktion innebär en rad olika moment. I första momentet fästs skons ovandel med hjälp av klamrar fast i en del av bindsulan som kallas ritsläpp. Därefter sys ritsläppet och skons ovandal fast med en tunn läderremsa som löper runt skon (rand). Denna söm kallas för bindsöm. Skon fylls sedan med kork och en avlappssöm fäster slutligen randen med den yttre slitsulan. För att skapa själva ritsläppet karvade de ursprungliga tillverkarna bindsulan för hand. En annan teknik är att skära ett jack i bindsulans kant för att sedan vika ned ett ritsläpp. Idag är både dessa processer väldigt ovanliga och de allra flesta tillverkare limmar fast ritsläppet på bindsulan.

Skiss av den randsydda konstruktionen.

De främsta argumenten för den randsydda konstruktionen är tåligheten mot vatten och enkelheten att sula om skorna, men även komfort. Vattentåligheten är främst en effekt av att skons ovandel och bindsula har skydd mot vatten såväl från sidan som från marken. Randen gör att vatten inte tränger in i fästningen mellan bindsulan och ovandelen. Eftersom yttersulan fäst i randen och inte direkt i bindsulan som för durksytt (mer om detta senare) finns ingen direkt kanal mellan skons insida och sula vilket hindrar vatten från att rinna direkt igenom.

Eftersom slitsulan inte fäst genom bindsulan utan själva randen är det relativt enkelt att byta ut en välanvänd slitsula. Komforten sägs främst vara ett resultat av korkfyllningen som har en något stötdämpande effekt, men även stabiliteten i skon.

Är då den randsydda konstruktionen en garanti för en välsydd sko? Nej. Kvalitén är liksom komforten minst lika beroende av rätt material och en välgjord läst. Det går självklart att argumentera för att randsydda skor lämpar sig bra för svenskt väder, men det är samtidigt viktigt att poängtera att lika sköra som undermåligt durksydda skor är, lika stela är sämre randsydda. Själva konstruktionen är inte allt.

Nästa vecka tar Manolo en närmare titt på den durksydda konstruktionen. Till dess, njut av bra skor. Randsydda som durksydda.