Skokonstruktioner: Durksytt

Olof Enckell | Publicerad 2010-03-03 16:09 | Lästid: 3 minuter

Artikelserien om skokonstruktioner fortsätter med den durksydda. En konstruktion som av många kritiker principiellt förkastas som billig och undermålig för kvalitetskor. Men är det verkligen så enkelt?

Grundprincipen bakom den durksydda konstruktionen är egentligen ganska simpel; En enkel sömnadsrad fäster bind- och slitsulan med skons ovandel. Fördelen med denna konstruktion är att den tillåter en nätt sula som kan fästas väldiga nära skons ovandel. Dessutom blir formen överlag väldigt rörlig. Den som någon gång jämfört ett par durksydda skor med ett par randsydda vet att skillnaden är markant.

Den stora nackdelen med konstruktionen generellt är känsligheten mot väta. Till skillnad från den randsydda konstruktionen har den durksydda direkt kontakt mellan slitsulan och bindsulan vilket gör att vatten från marken lättare kan tränga in i skon. Likaså eftersom skorna saknar rand är skyddet mot väta från sidan obefintligt. Ett annat problem som ofta framhålls med konstruktionen är svårigheten att sula om denna typ av skor, vilket helt enkelt beror på att det inte går att lossa slitsulan utan att också lossa skons bindsula från ovandelen. Något som långt ifrån alla skomakare kan göra.

Ett sätt att komma ifrån delar av problemen är vidareutvecklingen av konstruktionen som på engelska ofta kallas för Blake Rapid, som innebär att tillverkaren syr fast en extra slitslita i undersulan. Detta hindrar vatten från att tränga in underifrån och gör det dessutom enklare att sula om skorna. Formen blir något robustare, men fortfarande betydligt nättare än den randsydda.

Durksydd konstruktion. Ordet durk kommer från tyskan Durch (genom). På Engelska kallas konstruktionen ofta för Blake.

Blake Rapid, durksydd sko med extrasula.

Nu kan det låta som att den durksydda konstruktionen är något av en kompromiss av den randsydda, men det bör snarare ses som två olika skolor, skapade utifrån helt olika förutsättningar. Den randsydda som främst förespråkas av brittiska tillverkare och den durksydda som används flitigt av italienska och sydeuropeiska tillverkare. Simon Crompton som driver bloggen Permant Style, likställer skillnaden mellan den durksydda och randysdda konstruktionen med en kostym i tunn super 180-tyg och en brittisk tweedkostym. Den sistnämnda kommer ha en absolut längre livslängd, men kommer aldrig att bli lika lätt i sin form.

Jämförelsen är långt ifrån hundraprocentig, men generellt sett har Crompton en viktig poäng. Det allra viktigaste är alltid att konstruktionen motsvarar användarens önskemål och skomodellens användningsområden. Det finns många tillverkare som förordar den durksydda konstruktionen för att skornas form blir extra framträdande. Som Franska Berluti, vars extravaganta skor väcker habegär bland skofantaster över hela världen. Men det är heller inga skor som någon person med vett innanför pannbenet springer i lera med.