Skokonstruktioner: Becksömsytt

Olof Enckell | Publicerad 2010-03-10 16:16 | Lästid: 2 minuter

Manolo fortsätter att frossa i bottningsmetoder. Denna vecka den becksömsydda, som gått från funktionell pjäxkonstruktion till att idag utgöra ett signum för flamboyanta italienska skotillverkare.

Det sägs att italienska pjäxtillverkare runt staden Montebelluna hämtade denna i hög utsträckning vattentäta konstruktion från norska tillverkare någon gång under 1800-talet. Många italienska tillverkare kallar den faktiskt än idag för Costruzione Norvegese.

Som bottningsmetod innefattar den becksömsydda en rad olika moment. Liksom den randsydda konstruktionen fästs först skons ovandel med ritsläppet i bindsulan genom klamrar. Därefter fästs bindsulan och skons ovandel i randen som löper runt skon. För denna konstruktion används en något tjockare rand, även kallad stormrand. Utmärkande för konstruktionen är att randens kant viks upp längs med skons sida, till skillnad från den randsydda konstruktionen där randens kant ligger dold under skons ovandel. Likaså särskiljer sig den becksömsydda konstruktionen från den randsydda genom att slitsulan fästs i både randen och skons ovandel. Sammantaget ger detta en än vattentåligare konstruktion, som hindrar vatten både från marken och sidan från att tränga in i bindsulan.

Idag syns konstruktionen företrädelsevis bland italienska tillverkare som lyckats göra den robusta konstruktionen, med två synliga sömmar längs med sulkanten (becksöm och avlappssöm), till en stilmässigt eftertraktad detalj. Det som gör att många tillverkare tvekar inför konstruktionen är att den är enormt arbets- och tidskrävande, vilket gör att prislappen lätt skenar iväg. Mantellassi-skorna på bilden kräver exempelvis inte mindre än 600 stygn som alla sys för hand.

Det finns maskiner som klarar av att sy samma moment, men som är idag mycket ovanliga. Denna typ av maskiner skall faktiskt ha funnits i Sverige innan skoindustrin gick i graven. Om inte Sverige som skonation återupprättar sin status får vi skofantaster i hög utsträckning nöja oss med dessa vackra skodon från Italien och Sydeuropa. Vilket i och för sig inte är helt fel…