Skjortkonstruktion med Eton
I andra delen av artikelserien kring skjortan med Sebastian Dollinger från Eton synas skjortkonstruktionen. Vanligt förekommande myter kommer att krossas för att samtidigt finna nya centrala skjortdetaljer som utmärker en välsydd skjorta. Och om tyger är ett starkt intresse är skjortans konstruktion Sebastians stora passion.
Att Sebastian har idéer och starka åsikter kring skjortans konstruktion är tydligt. Det finns antagligen inte en enda söm Sebastian aldrig har funderat kring. Men han är samtidigt noga med att poängtera att skjortkonstruktion inte är en klar vetenskap utan att det finns många tolkningar och idéer kring kvalité.
-Vårt mål på Eton är perfektion. Det är klart att det finns en charm i neapolitanska tillverkare med många handsydda detaljer. Vi föredrar dock att knapparna sys av högteknologiska maskiner framför en 70-årig tant. Därför kommer vi heller inte att tillverka skjortor med den känslan. Vår inställning till hantverk är snarare precision och modern teknik.
Eton syr sina skjortor i den egna fabriken i Estland. Fabriken är om än i betydligt större skala en närmast identisk kopia av provfabriken i Gånghester utanför Borås. Det gör att skjortorna som tas fram i Gånghester väldigt enkelt kan sättas i produktion för större volymer. Etons hållning som utpräglade skjortillverkare gör dem också relativt unika bland en uppsjö av märken med enorma kollektioner. Sebastian menar dock att trenden rör sig mot produktfokus framför varumärket.
– Det var väldigt tydligt under modemässan Pitti Uomo som ägde rum i Florens för drygt en vecka sedan hur alla specialister överlag gick väldigt bra, medan många av de stora livsstilsmärkena hade det betydligt tuffare. Det är ingen slump att märken som Mackintosh som är helt grymma på vad de gör hyllas. Jag är övertygad om att vi kommer se fler märken med starkare fokus på enskilda produkter.
Skjortdetaljer
När det kommer till skjortor, vad finns det då för detaljer som kännetecknar en välsydd skjorta? För att göra det hela mer pedagogiskt bad vi Sebastian lista några av de allra viktigaste delarna. Nedan följer ett urval av 15 detaljer, med Sebastians kommentarer.
Rätt typ av sömmar är oerhört viktigt både för skjortans livslängd och själva känslan. Avvägningen mellan material, nålval och stynglängd är en konst. 7-9 stygn per centimeter är en bra riktlinje för en välsydd skjorta. Kolla noga efter undanskymda sömm. Insidan av en skjorta kan säga mycket om kvaliteten där många tillverkare fuskar och använder sig av en sämre sömnadsstandard än för övriga skjortan.
En detalj som ofta glöms bort är skjortans mellanlägg, som ger krage och manschett stadga och form. Att välja rätt mellanlägg kräver stor kunskap. Att mellanläggen är vävda och inte limmade samt fint fixerade med rätt teknik är otroligt viktigt för att kragen inte skall bubbla. Samma princip gäller för manschetten.
Knappslån är även det en viktig detalj som ofta glöms bort. Det är viktigt att den inte blir för stel. Vi har tagit fram ett mellanlägg anpassat för de tyger som vi använder oss av, vilket ger rätt stabilitet. Vi har 2 olika typer av mellanlägg för knappslå – ett som ger ett mer klassiskt och strikt intryck och ett som ger ett ledigare intryck. På den ledigare konstruktionen är knappslån endast fixerad i själva knapphålen,
Sidsömmarna som fäster skjortans fram och bakstycke är ofta centrala för skjortans bekvämlighet. Bättre tillverkare använder sig av single needle stitching, så kallad fällsöm. Det innebär att tyget fållas för utåt sett bara ge en enda söm, vilket ger en nättare känsla. Vi använder oss av en variant på detta som kallas egyptisk söm, som vi anser är ännu bättre.
Butterfly gusset är en i hög utsträckning onödig detalj. Sanningen är att det ofta används för att gömma övergången mellan skjortans fram och bakstycke, vilket är en ganska svår detalj att få till. Många använder det även som en ren designdetalj.
Att en skjorta med generösa tyglängder skulle vara ett kvalitetstecken är idiotiskt. Det handlar bara om att tillverkarna inte kan få till en ordentlig passform som inte kräver tygöverflöd för att sitta bra. Jag menar om detta skulle vara sant skulle vi ju lika gärna kunna producera tält. Det är en enorm process bakom att ta fram en passform, som kan ta uppemot ett år.
Uttagabara kragben är också en typisk missuppfattning att det skulle vara en kvalitetsstämpel. Det ligger ingen hög extrakostnad i att sy dem öppna. Det är om man vill kunna växla mellan en stel och mjukare krage, men då tycker jag man bör välja en som helt saknar kragben istället som button-down. Annars är det ju bara jobbigt när kragbenen hela tiden försvinner i tvättmaskinen.
Kragsnibben är en rolig detalj. Kragen sys ut-och-in och när den vrängs är det inte helt lätt att få till en skarp kragsnibb utan många tillverkare får istället en något trubbig form. Bättre skjortor har en välformad, spetsig kragsnibb.
Att sista knapphålet är sytt horisontellt fyller faktiskt ett tydligt syfte. Det skapar ökad rörlighet och bekvämare passform. Höften och benen rör sig väldigt mycket i sidled. Eftersom den knappen är tänkt att ha innanför byxorna är det viktigt att knappen är något följsammare.
Den näst översta knappens placering är central för att se bra ut med översta knappen uppknäppt. En intressant detalj är den översta knappen som bättre tillverkare låter vinkla något så att skjortans krage sitter kvar utan att utvidga sig. Det är dock väldigt marginellt. För den får ju heller inte riskera att förskjutas i höjdled. Endast någon millimeters vinkling är att föredra.
Pärlemorknappar är intressant. Det gäller att hitta en bra balansgång mellan utseende, materialval och livslängd. Vi har tagit fram en knapp av pärlemor pulver som kombinerar dessa tre för att kunna uppnå den högsta brittiska standarden för knappar.
Hur knapparna fästs är en minst lika intressant detalj. Vi har tittat på kavajens konstruktion där knapparna sys på skaft, samma teknik har vi utvecklat vidare.. Detta medför att knappen knäpps snyggt. Likaså är själva knapphålet en oerhört viktig detalj. Bättre italienska tillverkare låter sy dessa för hand. Vi har dock en teknik som ger oss 150 – 170 stygn runt knapphålet som vi anser vara den allra bästa lösningen.
Delat ok är ett typiskt exempel på äldre kvalitetstecken, som levt kvar från skrädderierna, och som för konfektionssydda skjortor inte fyller någon funktion.
Överlag försöker vi skala av skjortan från så många sömmar som möjligt. Sydda sidslitsar är dock en viktig detalj för att stärka rörligheten. Istället för att skjortan har två direkta kontaktpunkter vid sidosömmarna får den med denna konstruktion dubbelt så många. De räcker att dra lite i tyget för att känna hur rörligare skjortan blir gentemot en helt slät rygg.
Mönsterpassning är viktigt för att avgöra hur mycket tid som lagts bakom skjortan. Kolla framförallt där axeln möter ärmen. En skjorta som inte är mönsterpassad ser automatiskt billig ut.
Foto: Olof Enckell
