High Performance-fabrics

Olof Enckell  |  Publicerad 2010-05-26 21:40  |  Lästid: 3 minuter
Bild 314083

Nya vanor kräver nya tyger. Något som verkligen inte gått väverierna obekymrat förbi. Senaste säsongerna har de stora tygtillverkarna tävlat om vem som kan skapa det lättaste, minst skrynkliga och svalaste kostymtyget.

Vi ställer verkligen krav på våra kostymer. De skall gå att bära från nio till fem i en uppvärmd lokal utan att bäraren blir svettig. De skall behålla formen och lystern efter idel nötande. Helst skall de dessutom gå att packa ner i resväskan utan att bli skrynkliga. Det ökar kraven på själva konstruktionen, men självklart även tyget. Som tur är tycks väverierna besatta av tanken att erbjuda oss så funktionella tyger som möjligt.

Vad är det då som utmärker ett prestandatyg? I grund och botten rör det tre delar; garnerna, vävtekniken och finishieringen. De främsta väverierna är extremt selektiva med vilka garner de använder. För naturliga funktionstyger framhålls ofta merinoull som med sina tunna och tåliga fibrer utgör en bra grund för tyget. För sommarsäsongen blandas inte sällan merinoullgarnerna med siden för minska tygets vikt, men även för att minska benägenheten att skrynkla. För lyxigare tyger används inte sällan mohair som kommer från Angorageten. Kvalitén påminner mycket om ull och sidenkombinationer med fin lyster och skrynkelfria egenskaper.

Vävtekniken och finishieringen påverkar kanske främst tygets rörlighet, men även känsligheten mot fläckar och solljus. Till exempel har Zegna för våren utvecklat tyget Cool Effect (översta bilden) som reflekterar 80% av solljuset bort från kroppen, vilket till stor del är ett resultat av finishiering. Nedan följer några andra intressanta exempel.

Bild 314084
Dormeuil Dry twist, som namnet antyder används dubbeltvinnande ullgarner vilket ger ett tätt och samtidigt väldigt lätt tyg som håller formen.

Bild 314085
Superlyxiga tyget Phantom från Dormeuil blandar Camdeboo mohair med kashmir, vilket ger en vikt på endast 230gram per kvadratmeter.

Bild 314086
Loro Piana har gått i bräschen för många tyginnovationer som The Wave och Wish. Tyget ovan visar deras sommarversion av klassikern Tasmanian.

Bild 314087
Merino och sidenmix från Vitale Barberis Conica.

Bild 314088
Ullfibrernas tjocklek mäts i micron (mikrometer). Merinoull delas ofta in i olika kvalitetskategorier som medium (19,6-22,9 micron), fine (18,6-19,5 micron) och superfine (15-18,5 micron). Fibrerna i tyget ovan från Carlo Barbera mäter 14,5 micron, vilket kvalar in i kategorin ultrafine merino wool.

Dela på Facebook
Tweeta