Kristofer Steneberg om personerna med makten att kunna påverka modeindustrin

”Vår generation skryter ofta med att man jobbar mycket. Det borde inte vara status att stressa och må dåligt”, säger Dag Granath, en av grundarna av Atelier Saman Amel som toppar listan över de mäktigaste inom svenskt herrmode 2019. Några år efter att Saman Amel och Dag Granath startade bolaget såg allt ut att gå rätt väg. De hade god tillströmning av kunder, hade fått bra uppmärksamhet och kunde till och med plocka ut lite lön – när Saman Amel fick en hjärnblödning och hamnade på sjukhus en längre tid.

Läs vinnarintervjun med Atelier Saman Amel här.

På en sekund kapades den mest kreativa delen av bolaget. Men de övervann krisen, hittade tillbaka till varand­ra och tar det nu lite lugnare. I dag är Atelier Saman Amel ett snabbt växande svenskt modevarumärke som dressar ­branschens verkliga influencers; entreprenörer och andra tungviktare inom modevärlden. De gör det mesta ihop, kompletterande personligheter, och för att undvika onödiga konflikter har de en tydlig regel sedan dag ett som jag tar med mig: Om det är någonting som klämmer på hjärtat får man inte vänta mer än i en sekund med att säga det. 

Hela listan: De är svenskt herrmodes 100 mäktigaste personer 2019

Det är lätt att tro att Kingredaktionen gjort ett lappkast. Fjolårets etta på listan var Sneakersnstuff efter att ung som gammal, finanstopp som högstadiekid, gått all in på sneakers. Det är hysteri efter skor i begränsade upplagor, och Peter Jansson och Erik Fagerlind gör allt rätt. Men modevärlden drar lyckligtvis åt många olika håll.

På listan ser vi till exempel Jeanette Francke på outdoorföretaget Peak Performance som släpper kollektion ihop med Ben Gorham, Byredos grundare. High fashion på fjället. Sedan har vi förnyarna. Ingvar Larsson, som tidigare fått utmärkelsen Årets chef, är ny på listan efter att ha tagit över MQ, ett bolag som haft det tufft ekonomiskt och nu ska vända.

Tungviktaren Stefan Larsson, mäktigaste svensken i modebranschen, är en doldis för många. I dag styr han över bland annat Calvin Klein och Tommy Hilfiger. Inredarna Christian och Ruxandra Halleröd som bland annat gör form för Acnes och Totêmes butiker påverkar och inspirerar med sin stilsäkerhet. Och modevaruhuset NK är på listan efter flera lyckade nya delar, däribland en sportavdelning som är inget annat än internationell toppklass. 

Men den trend på årets lista över Sveriges modemakt­havare som är starkast är nog hållbarhet. En fråga som gått från tomma värdeord på varumärkenas sajter till att på riktigt vara integrerad i affärsmodeller. Vi ser nya material som kräver mindre vatten, mindre färgämnen, vi ser innovationer i di­­stribution, logistik och spårbarhet i plaggen. Större ansvar, mindre miljöpåverkan. Och en höjning av kvalitet – kanske är det en trötthet på snabbt och billigt mode där någon annan får betala, och där någon annan ofta är vår planet.

Här märks så klart Asket, ett bolag som är noga med att kartlägga alla led i tillverkningsprocessen för att kunna leverera hållbara plagg från leverantörer som lever upp till högt ställda krav. Grundarna August Bard Bringéus och Jakob Dworsky har byggt in det här från början i sitt bolagsbygge.

Jag har aldrig träffat några som är så noga med detaljerna. De vet exakt vilka åkrar i Australien som ”deras” merinofår betar på, hur de klipps, hur ullen färgas, transporteras, hur den spinns till tråd och var den färgas och med vad. De nöjer sig inte förrän de kan förklara var alla delar i plagget kommer från, hur det producerats och av vad. Det lär i sin tur pressa större modebolag att göra samma sak. Tidlösa och handgjorda sneakers från CQP finns till exempel på vår lista. Adam Lewenhaupt, grun­daren, satte hållbarhet som ledord långt innan storföretagen tog med det på varje sida i sina årsredovisningar. Camilla Modin Djanaieff är en pr-chef som numera säger nej till kunder som inte på allvar vill förändra hur vi gör affärer i fram­tiden. Djurgårdsbacken Erik Berg, som blev vald av Café till Sveriges bäst klädda man tidigare i år, är fast övertygad om att vi behöver ändra vårt sätt att konsumera.